Los Angelespojken som jag har saknat i hela mitt liv. Vi ler på samma vis och tänker på samma saker. Där var ljusa varma gator, bougainvillea, höga palmer, neonskyltar från 50-talet och en stad som kändes som något ur en gammal film. Vad jag kommer sakna mest är varje natt då vi satt på trottoarkanten framför hans hus och rökte, sippade vodka och pratade om livet. Och att åka omkring i hans bil hela dagarna och lyssna på The Smiths. Jag önskar att världen såg annorlunda ut. Det är alltid ett hav som skiljer oss åt.








Bob Dylan i mitt hjärta.